Nordisk Forvaltningsretligt Seminarium

Statslige förmåner under krig og krigsfare

Sonja Karlsson, doktorand, Uppsala universitet

Mitt doktorandprojekt handlar om statliga förmåner under krig och krigsfara. Projektet har fokus på försvarsförmåner, sjukersättning och ålderspension. Projektet syftar till att analysera Sveriges författningsberedskap och handlingsutrymme på området, utifrån det göra en jämförande studie med Finlands och Norges författningsberedskap på samma område för att slutligen presentera förbättringsförslag när det kommer till Sveriges författningsberedskap.

De ansvariga myndigheterna Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten menar att de flesta av bestämmelserna om socialförsäkringen under krig och krigsfara borde upphävas eftersom de inte går att tillämpa. De har därför gemensamt gjort en framställan till regeringen om att merparten bör upphävas. Det finns därmed anledning att göra en grundlig översyn av bestämmelserna för att se till vilken grad nuvarande författningsberedskap skulle kunna användas under krig och krigsfara. Jag tänker därför utreda hur de var tänkta att fungera och utifrån det bedöma till vilken grad de fortfarande kan vara relevanta idag.

Den författningsberedskap på socialförsäkringsområdet som klarat tidens tand är den så kallade generalklausulen i 117 kap. 9 § socialförsäkringsbalken. Den stadgar att regeringen i den mån förhållandena kräver det får föreskriva att förmåner som administreras av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten inte ska betalas ut. Regeringen får enligt samma bestämmelse också föreskriva att sådana förmåner ska bestämmas enligt andra grunder eller i annan ordning än som gäller enligt lag eller annan författning. Det här öppnar till synes upp för stora och genomgripande förändringar, vilket leder till frågan var gränserna egentligen går. Jag tänker därför utreda vad normgivningsreglerna tillåter samt vilka
begränsningar som ställs upp av Sveriges internationella åtaganden i EU, Nato och FN.

För att kunna få inblick i vilka risker våra grannländer Finland och Norge har sett och för att lättare kunna utvärdera Sveriges beredskap på området kommer jag att genomföra forskningsvistelser i de båda länderna för att kunna sammanställa vilka likheter och skillnader som finns i ländernas författningsberedskap. Tanken är att jag med hjälp av detta underlag ska kunna komma med förbättringsförslag för den svenska beredskapen.

En ytterligare ambition i projektet är att ha med försvarsvilja som en teoretisk ansats samt att beröra en del av de praktiska problem som finns på området, i form av till exempel bristande kontanthantering, avsaknad av lokala myndighetskontor, krångliga och tidskrävande rutiner på socialförsäkringsområdet samt hur de tekniska framsteg som har gjorts sedan bestämmelserna kom till gör nuvarande lösningar mindre lämpliga

Inddragelses af offentligheden på klima- og energiområdet – EU-rettens virkning i beslutnings- og lovgivningsprocessen

Kenneth Løvenskjold Andreasen, ph.d.-stipendiat, Syddansk Universitet

Formålet med afhandlingen ”Inddragelse af offentligheden på klima- og energiområdet – EU-rettens virkning i beslutnings- og lovgivningsprocessen” er at undersøge og behandle de retlige udfordringer, der er i forbindelse med anvendelsen af blandt andet klimpartnerskaber med erhvervslivet, Grønt erhvervsforum og NEKST-arbejdsgrupperne forud for en efterfølgende indgåelse af politiske aftaler og handlingsplaner(beslutningsprocessen), der efterfølgende udmøntes i lovforslag og udkast til bekendtgørelser (lovgivningsprocessen), som herefter udgør hjemmelsgrundlaget for de grønne kraftværker. i forhold til inddragelse af offentligheden tidligt i beslutningsprocessen og i lovgivningsprocessen på klima- og energiområdet. Fokus i afhandlingen vil være på klima- og energidialoger på flere niveauer, samt en reel tidlig inddragelse af offentligheden i beslutningsprocessen og lovgivningsprocessen af generel lovgivning og projektorienteret lovgivning (”anlægslove”) orud for udbygningen af de grønne kraftværker på hav og land som er blevet politisk besluttet. De ovenstående eksempler viser, hvor der kan være udfordringer i forhold til inddragelsen af offentligheden.

Ud fra et klima- og energiretligt, samt til dels et miljøretligt perspektiv analyseres offentlighedens adgang til at indgå i dialoger på flere niveauer, samt offentlighedens inddragelsen forud for politiske aftaler og frem til vedtagelsen af de love og bekendtgørelser, hvor der efterfølgende vil blive givet tilladelser til etablering af grønne kraftværker for at bekæmpe klimakrisen. I afhandlingen vil jeg analysere den danske praksis og bestemmelser samt den tilgrundliggende EU-ret om dialog og inddragelse af offentligheden, som sikret ved Århus-konventionen, Den europæiske klimalov og governanceforordningen. Afhandlingen vil også anvise mulige legale ændringsbehov og tiltag for at fremme inddragelsen af offentligheden. Afhandlingen vil på den baggrund berøre retsområderne folkeret, statsforfatningsret, klimaret, energiret og miljøret.

Ud fra afhandlingens formål analyseres forskningsspørgsmålet:

Hvad er gældende ret for klima- og energidialoger på flere niveauer og tidlig reel inddragelse af offentligheden i forhold til beslutnings- og lovgivningsprocessen for de retlige rammer for grønne kraftværker, og er dansk ret i overensstemmelse med den europæiske klimalovs artikel 9, governance-forordningens artikler 10-11 og Århus-konventionens artikler 7-8, og er der legale ændringsbehov?

Afhandlingen er struktureret i seks dele:

DEL I. Indledende kapitler begynder med kapitel 1 der præsenterer afhandlingens emne, formål, forskningsspørgsmål, afgrænsning. I kapitel 2 beskrives retskilder og metoder. Kapitel 3 definerer og beskriver klima- og energidialoger på flere niveauer, tidlig reel inddragelse, offentligheden, grønne kraftværker, beslutningsprocessen og lovgivningsprocessen.

DEL II. Dansk praksis for dialog og inddragelse af offentligheden på klima- og energiområdet I kapitel 4 beskrives hensyn og baggrunden for dialog med og inddragelse af offentligheden. Kapitel 5 omhandler beslutningsprocessen fra initiativer og ideer fra regeringens partnerskaber og arbejdsgrupper, samt beslutningsforslag og borgerforslag der leder frem til politiske aftaler Herefter vil kapitel 6 beskrive lovgivningsprocessen fra politiske aftaler og frem til vedtagelsen af love, anlægslove og bekendtgørelser. Kapitel 7 besvarer underspørgsmål 1. Denne del tager udgangspunkt i det statsforfatningsretlige. I del II indgår retshistorie, retssociologi og den retsdogmatiske metode.

Del III. De Retlige rammer for klima- og energidialoger på flere niveauer og tidlig reel inddragelse af offentligheden begynder med at beskrive det folkeretlige (Klimakonventionen, Parisaftalen, Espoo-konventionen med SMV-protokollen, Århus-konventionen (artikler -8), FN’s 17 verdensmål for bæredygtig udvikling (mål 16 og17) og FN’s nye resolution om retten til et rent, sundt og et bæredygtigt miljø). Herefter følger det EU-retslige (Lissabontraktatens miljø- og energikapitler, governance-forordningen og den europæiske klimalov, SMV-direktivet, VVM-direktivet, projektoffentlighedsdirektivet, VEIII-direktivet, elmarkedsdirektivet og nødretsforordningen) og danske retsgrundlag (klimaloven, miljøvurderingsloven, VE-loven, elforsyningsloven, lov om projektering og anlæg af en energiø i Nordsøen, lov om statsligt udpegede energiparker, havplanen og planloven) i kapitel 8. I kapitel 9 analyseres praksis for klima- og energidialoger på flere niveauer i forhold til de politiske aftaler på området fra 2018-2026, samt den demokratiske dialog overfor lukkethed. Kapitlet afsluttes ved at svare på underspørgsmål 2. Herefter analyseres praksis for tidlig reel inddragelse i forhold til love, anlægslove og bekendtgørelser i perioden 2016-2026 på klima- og energiområdet i kapitel 10. Startåret 2016 er valgt ud fra en skelsættende dom fra EU-Domstolen (C-290/15). Kapitlet behandler også retssikkerhed overfor systemhensyn og afsluttes med besvarelse af underspørgsmål 3. Denne del vil være retsdogmatisk.

DEL IV. Retspolitiske betragtninger og konklusion Denne del vil i kapitel 11 danner rammen for at diskutere den danske anvendelse af klima- og energidialoger på flere niveauer og tidlig reel inddragelse af offentligheden i et EU-retligt perspektiv i forhold til grønne kraftværker på hav og land, som analyserne vil vise, samt mulige legale ændringsbehov (de lege ferenda). Herudover kan der i forbindelse med resultaterne af analyserne kunne opstå forslag inden for gældende ret til myndigheder om hvordan en retlig udfordring eller spørgsmål bør løses (de sententia ferenda) – et begreb der bygger på en forståelse af at gældende retspraksis er uklar og mindre velbegrundet. Her vil den retspolitiske metode komme i anvendelse. Herefter vil der udarbejdes forslag til ændring af beslutnings- og lovgivningsprocessen. Kapitlet vil derved også besvare underspørgsmål 4. Delen bygger på den retspolitiske metode.

DEL V. Afslutning hvor der konkluderes i kapitel 12 og perspektiveres i kapitel 13.

Skolplikt och utbildningsrätt: En rättsvetenskaplig analys av regler och system

Sara Lundberg, doktorand i förvaltningsrätt, Uppsala universitet (huvudhandledare professor Lotta Lerwall).

Skolplikten utgör en central rättslig mekanism för att tillgodose barns rätt till utbildning. Mot den bakgrunden väcker omfattande skolfrånvaro frågor om hur regleringen av barns rätt till utbildning ska förstås och tillämpas när skolplikten inte fullföljs. Projektet behandlar den svenska regleringen av skolplikten, rätten till utbildning för skolpliktiga barn och Skolinspektionens (den statliga tillsynsmyndigheten över skolväsendet) tillsyn av hur dessa bestämmelser efterlevs i situationer där en elev har hög skolfrånvaro.

Projektet genomförs i form av en monografi med ett tvådelat syfte. Ett första syfte är att systematisera och kontextualisera regleringen av skolpliktiga barns rätt till utbildning. Ett andra syfte är att visa hur regleringen tillämpas i praktiken och hur tillämpningen kan förstås ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Projektet består av två delar som var och en motsvarar de syften som angetts ovan. I den första delen utreder jag hur barns rätt till utbildning kommer till uttryck i den svenska skollagstiftningen respektive barnkonventionen. Denna rättsdogmatiska analys kompletteras av avhandlingens andra del, en empirisk studie av 99 beslut från Skolinspektionen. Den absoluta majoriteten av ärendena har inletts genom en anmälan från elevens förälder. Alla elever i de aktuella ärendena har hög skolfrånvaro. I besluten bedömer Skolinspektionen om skolan har levt upp till lagstiftningens krav. Dessa beslut analyseras med stöd i både kritiska barnrättsperspektiv och Luhmanns systemteori.

Genom att analysera hur Skolinspektionen motiverar sina beslut i konkreta tillsynsärenden belyser avhandlingen det rättsliga systemets argumentation och hur denna förhåller sig till det pedagogiska systemets logik. Slutsatserna i avhandlingen bidrar till mer kunskap om tolkning och tillämpning av skolpliktslagstiftningen samt om tillsynens funktion i det svenska skolsystemet. Ett viktigt bidrag är också att avhandlingen introducerar systemteori för analys av regleringens samspel med pedagogisk praktik och hur detta samspel påverkar vilket genomslag barns rättigheter ges i skolväsendet.

Den allmänna överklagbarheten – betydelse och funktion i det förvaltningsrättsliga systemet

Matilda Hopfgarten, doktorand, Uppsala universitet.

Jag heter Matilda Hopfgarten och är doktorand i förvaltningsrätt vid Uppsala universitets juridiska fakultet. Jag avser att presentera på temat: Vad innebär en allmän förvaltningsrättslig överklagbarhet? Presentationen rör därmed frågor som är centrala i mitt doktorandprojekt, i vilket jag skriver en avhandling med den preliminära titeln: ”Den allmänna överklagbarheten – betydelse och funktion i det förvaltningsrättsliga systemet”. Avhandlingen handlar om den bedömning av överklagbarhet som svenska förvaltningsdomstolar gör i inledningen av ett mål, för att avgöra om överklagandet ska avvisas eller om det ska prövas i sak.

I min presentation avser jag att tydliggöra att jag inte syftar på klagorätt som rör frågan om det är rätt person som har överklagat ett beslut, och inte heller på frågan om forum, dvs. var en fråga ska prövas efter ett överklagande – t.ex. i en överordnad förvaltningsmyndighet, i en förvaltningsdomstol eller i allmän domstol. Överklagbarheten handlar i stället om vad som krävs av ett beslut i sig för att det ska kunna överklagas. Det är därmed nära sammanknutet med frågor om vad som utgör ett förvaltningsbeslut, och därmed också med vad som utgör ett förvaltningsärende (till skillnad från myndigheters faktiska verksamhet). Den europarättsliga rätten till domstolsprövning kan påverka vilka kriterier som uppställs för överklagbarhet, men behöver inte vara avgörande för hur en sådan bedömning utformas. I Sverige har den europarättsliga rätten till domstolsprövning varit betydligt mer framträdande i rättspraxis om så kallade överklagandeförbud i förvaltningsrättslig speciallagstiftning, som ibland har kommit i konflikt med denna rätt och därmed åsidosatts av domstolarna.

Överklagbarheten kan ofta regleras i just speciallagstiftningen, tillsammans med forumfrågan, genom att det anges vilka beslut som får överklagas och var överklagandet ska prövas. Därutöver kan det finnas allmänna förvaltningsrättsliga principer om överklagbarhet. Det är dessa som jag i första hand är intresserad av i mitt projekt. I en svensk kontext lanserade professor Hans Ragnemalm genom sin avhandling 1970 tanken att begreppen effekt eller faktiska verkningar hos besluten skulle vara avgörande för deras överklagbarhet, vilket ansågs kunna inrymma de rättsliga verkningar som tidigare ofta ansetts utgöra det avgörande kriteriet – men det kunde även innefatta annat än rättsliga verkningar. Det dröjde dock ända till det så kallade ”olivoljemålet” RÅ 2004 ref. 8, med efterföljande rättspraxis, innan dessa principer på allvar fick fäste i rättspraxis. Att besluts faktiska verkningar ska vara avgörande för ett besluts överklagbarhet är kopplat till
det rättsskydd för den enskilde som överklagandeinstitutet är tänkt att tillgodose.

Sedan 2018 är den allmänna överklagbarheten reglerad i 41 § förvaltningslagen (2017:900), där det anges att ett beslut får överklagas om det kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Samtidigt har Högsta förvaltningsdomstolen fortsatt producera rättspraxis i överklagbarhetsfrågan, och flera författare har lyft att bedömningen tycks ha rört sig bort från de generösa tankar gentemot den enskilde som låg bakom utformandet av begrepp som faktiska verkningar. I projektet är jag särskilt intresserad av rättskällefrågor som rör HFD:s prejudikatfunktion, samt det faktum att de allmänna förvaltningsrättsliga principerna på detta område numera är kodifierade genom införandet av en lagstiftning som inte avsåg att förändra det rådande rättsläget.

Om det finns tid avser jag även i presentationen att beröra några av avhandlingens preliminära slutsatser gällande begreppens, principernas och regleringens vaga och öppna betydelse, samt den allmänna överklagbarhetens oklara funktion i relation till speciallagstiftningens överklagandebestämmelser och gränserna för förvaltningsmyndigheternas kompetens. 

Nævnsprøvelse – ”Den danske model” for kontrol med forvaltningsafgørelser

Ida Elvira Küseler, ph.d.-stipendiat, Københavns Universitet.

I Danmark findes knap 40 administrative rekursnævn,¹ som behandler tvister mellem borgere, herunder virksomheder, og myndigheder. En betydelig del af de sager, som behandles i rekursnævn, når sin endelige afgørelse ved disse nævn.² Nævnene er oprettet i medfør af vidt forskellige love og lovbestem- melser, der findes ingen tværgåendenævnsproceslovgivning, og det samlede danske nævnssystem har ikke været genstand for systematisk retsvidenskabe- lig granskning siden Bent Christensens disputats ”Nævn og råd” fra 1958.

Med afsæt heri har ph.d.-projektet Nævnsprøvelse – ”den danske model” for kontrol med forvaltningsafgørelser, som blev påbegyndt 1. september 2025, til formål at afdække, hvad der karakteriserer den danske ordning for rekurs- nævnsprøvelse, samt i hvilken udstrækning der kan identificeres almindelige grundsætninger relateret til nævnenes prøvelse af forvaltningsafgørelser. Pro- jektet vil bl.a. undersøge nævnenes sammensætning og uafhængighed, herun- der sekretariaternes indflydelse på nævnenes afgørelser. Også nævnenes sags- oplysning, prøvelsesbegrænsninger og sagsbehandlingstid vil blive under- søgt. Der forventes variation mellem de enkelte nævn, hvilket kan nødven- diggøre undtagelser til eventuelle grundsætninger. Ved større væsensfor- skelle på tværs af flere parametre kan en udskillelse af enkelte nævn til sær- skilt behandling blive nødvendig. Med afsæt i den gennemførte forskning sig- tes på at afdække om den eksisterende ordning for rekursnævn fungerer til- fredsstillende, herunder at bidrage med retspolitiske anbefalinger til udvikling og eventuel samordning af disse.

Projektet vil anvende retsdogmatisk metode med henblik på fastlæggelse af gældende ret, i hvilken forbindelse nævnenes egne afgørelser vil blive til- skrevet særlig betydning. Projektet vil drage paralleller til hierarkisk opbyg- get administrativ rekurs og til domstolene. I relevant omfang vil desuden blive udført komparative analyser til Norge, som også i høj grad anvender administrative rekursnævn, samt til lande, hvor forvaltningsdomstole udgør et alternativ til administrative rekursnævn.

¹ Diverse lokale kredse, f.eks. de 22 skatteankenævn, er ikke medregnet, alene nævnstypen.

² Ifølge Nævnenes Hus’ årsberetning for 2024 indbringes knap 1 pct af de nævnsafgørelser, som produceres i regi af Nævnenes Hus, for domstolene, og kun 0,05 pct tilsidesættes. Nævnenes Hus fungerer som sekretariat for 18 danske nævn, hvoraf blot 11 er rekursnævn, hvilket påvirker statistikkens validitet, uagtet at rekursnævnene som står for langt størstede- len af afgørelsesvirksomheden. Hertil kommer, at statistikken ikke med sikkerhed kan ud- strækkes til andre danske rekursnævn.